Upprättelse Mymlan

Efter att ha sett (och hört) kommentar av Mymlan så ska jag självklart ge en rättelse. I inlägget häromdagen "Ännu ett nej" skrev jag om att det var svårt att få tag på bloggarna och då skrev jag att det kanske var okej för mymlan att lösa en telefonintervju. Det var fel. Det var okej att ta intervjun på telefon, det var jag som skrivit "kanske" i mailet till henne och i min frustration mindes jag det som att det var hon. Jag ber om ursäkt för mitt misstag. Men tänk vad bra kommentarer och liknande kan vara för att rätta ens fel!

Uppdatering: Mejlen bortplockade.

Twitter bokade intervju med Mymlan

De sociala medierna har för första gången på ett riktigt konkret sätt varit en hjälp i den journalistiska granskningen vi håller på med. Intervju bokad via twitter!

Mymlan, Sofia Mirjamsdotter, skrev att hon var ledig på förmiddagen i Göteborg, jag svarade att jag gärna ville intervjua henne och hon svarade att det gick bra.

På så sätt är det ett snabbt kommunikationssätt med de som använder sig av twitter på ett omfattande sätt.

Ciao Jonna

Bloggbävningen möter dagens ljus

En dag för länge länge sen hände det något i bloggosfären. Det mullrade och länkades och till sist skrev Blogge Bloggelito

"Ett antal förskalv har visserligen känts under någon tid, men enligt Knuffs bloggografiska mätningar har nu en fullskalig bloggbävning de facto inträffat med epicentrum någonstans kring opassande.se. Större delen av den politiska bloggosfären, med ett makabert undantag för den yttervänstra, har haft känningar av skalvet, och vågorna har även rört sig in i andra områden, som medier, reklam och till och med kultur och nöje. Inga chockvågor rapporteras dock ha träffat mode och livsstil, vilkas verksamhet fortsätter helt obekymrat. Alla bloggografiska mätstationer har havererat, och fullt kaos råder i länkningsverksamheten. Vi har bara små bitar av information, men det förefaller vara ett makabert politiskt förslag som har orsakat katastrofen."
Läs hela inlägget här på: Bloggbävning

Det är så klart FRA-frågan Blogge Bloggelito skriver om. Och det var inte så längesen egentligen. Den 11:e juni förra året skrevs inlägget och efter lite sökande fram och tillbaka är jag så gott som säker på att det är första gången ordet "Bloggbävning" nämns.

I Svenska Dagbladet kan man tre dagar senare läsa om "bloggbävning" första gången i tradtionell media med hänvisning till Blogge Bloggelitos blogg lite senare i artikeln:

"Kritiken mot att utöka Försvarets radioanstalts möjligheter att läsa sms och mejl blir allt mer massiv. På internet talar man nu om en ”bloggbävning” efter att antalet arga inlägg om lagförslaget skjutit i höjden."
Läs hela artikeln här.

Några dagar senare Den nittonde juni har lagförslaget gått igenom och Göteborgs-Posten, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten skriver även de om "Bloggbävningen" på Internet. De ger också en definintion av ordet. Informationen har de fått från TT.

""bloggbävning", med innebörden att ett ämne plötsligt exploderar i bloggosfären."
(Landskrona Posten 2008-06-19 ""Bloggbävning" om ökad avlyssning")

Efter det verkar "Bloggbävning" vara ganska etablerat. Det har förekommit drygt hundra gånger i traditionella medier sedan dess. (ungefär uppskattning av mediearkivets och presstexts arkiv)

I september förra året kom Twingly med en rapport om "Bloggbävningen" kring FRA. I den ser man hur topparna för blogginläggen och nyhetsartiklarna om FRA följs åt. När det skrivs mycket om FRA i media skrivs det också mycket i bloggosfären (men många gånger fler då). Här kan ni läsa Twinglys rapport: Bloggbävningen

Runt nyår när nyhetsmedier skrev om nya ord från förra året hade "Bloggbävning" fått en ny innebörd: "bloggbävning innebär att många bloggsidor samtidigt behandlar ett visst ämne." (TT 081231)

Samtidigt pågår en debatt på Newsmill om bloggars makt etc. Ett exempel på hur bloggbävning används är när Niclas Lövqvist skriver om media och bloggar:

"Marklunds pr-agent Niclas Lövkvist efter landets tredje bloggbävning:
Medias hukande inför bloggdrevet en varningsklocka
Publicerad: 2009-01-13, Uppdaterad: 2009-01-14
En liten med högljudd grupp bloggare i "Gömda"-debatten tillåts sätta nyhetsagendan för landets största etablerade medier. Det borde mana till eftertanke och självrannsakan inför framtiden, skriver Niclas Lövkvist, PR-konsult och talesman för Liza Marklund."
Hela inlägget kan du läsa här

Vilken innebörd "bloggbävning" har för de olika medierna själva får de nog berätta för oss. Personligen trodde jag det innebar ungefär när bloggar gjorde skillnad på nåt sätt. När traditionella medier tvingades att skriva om en specifik fråga eller när bloggosfären fått upp någon fråga på dagordningen. Undrar vad alla andra tror?

Ciao Jonna

Mymlan, Gräv09 och bloggande

Vi tittar ju som sagt på de största bloggarna i Sverige, både om man ser mest länkade och flest besökare. Det finns vissa namn som återkommer i bloggdebatten och är med på länklistorna mest hela tiden, Sofia Mirjamsdotter aka Mymlan är ett av dem. Ni ser henne bland annat i länken tidigare från journalistkonferensen Gräv09.

Hon bloggar om bloggar på Aftonbladets Bloggvärldsbloggen och på Same same but different och mer personligt på The real Mymlan. Imorgon kommer hon till JMG för att prata sociala medier och ha workshop då ska vi passa på att fånga henne för några frågor.

Mymlan var med i flera paneldebatter diskussioner i Gräv09 om bloggens betydelse för journalistik och bloggen som grävredskap. Bloggen har fått en roll i journalisternas egna konferens. Det har bloggats därifrån och klipp har sänts via Bambuser och ligger nu ute på Youtube.

Det är kanske så här det kommer se ut överlag i framtiden. Man behöver inte vara på plats utan kan följa allting från olika perspektiv på Internet. Ingen av oss var på Gräv09 i Örebro men har ändå fått en uppfattning av vad som sas. I alla fall om vissa saker.

Å här skulle även bloggen överlag kunna ha en roll. För att man ska kunna se på saker från andras perspektiv. Flera av journalisterna jag har pratat med har svarat att de tittar på bloggar för att få en uppfattning av vad folk tycker. Det behöver inte vara representativt men om Mymlan skriver något så är det ett snabbt sätt att få ett hum om var hon står i frågan såväl som våra politiker eller mindre bloggare.

Men visst är det också så att de sociala medierna är på uppgång inom journalistkåren. Via Mymlan på Twitter verkar det som att nya journalister vågat sig ut på nätet och till Twitter efter helgen: "mymlan Överväldigad av alla nya followers som tackar för inspirationen de fick i helgen." (http://twitter.com/mymlan)

Ciao Jonna

Mer om bloggar från Gräv09!

Lite om medborgarjournalistk

Medierna i P1 handlade i lördags bland annat om "crowd sourcing", det vill säga att gräva via internet med hjälp av medborgarjournalister och nätverk. Intressant. Lyssna här!

Kulturjournalist tycker till om bloggar på Gräv09

Bloggar och journalistik diskuterades på Gräv09

Ännu ett nej

Då fick jag slutligen tag på Isabella Löwengrip. Hon har ingen som helst tid att ställa upp på någon intervju och framförallt inte om det handlade om ett arbete. Så är det när man inte har något tungt namn a là SR eller DN eller något sådant.

Opassande-MA (Marie Andersson) sa samma sak häromdagen - hon hade inte tid och Mymlan, Sofia Mirjamsdotter hade inte tid trots att hon är på skolan imorgon för en workshop. Men det är klart, hon vill ha Martin Jönsson som president så honom säger hon kanske inte nej till. (citat från Mymlan på Twitter: "Martin Jönsson for president") Men hon hade kanske tid med en telefonintervju, ett steg på vägen.

Då är vi tillbaka på tankarna varför dessa människor ska vara så svåra att få tag på och att få intervjua. Det handlar inte om mycket tid egentligen, jag är flyttbar och i värsta fall fungerar det via telefon. Handlar det om att vi inte "är" några ännu? Eller att vi inte har något stort medium bakom oss? Eller är det helt enkelt så att de inte ställer upp på något? Eller tar bloggandet för mycket tid för att hinna med annat?

Det kanske bara är så att dessa människor är högst i blogghierarkin och alla som vill prata med en bloggare vill prata med dessa människor. Då är det kanske inte så konstigt att de inte har tid. Men samtidigt är det en väldigt liten värld vi pratar om som har väldigt mycket makt att uttala sig om bloggosfären. Se bara på Mymlan, hon finns med överallt om det handlar om bloggande som någon slags blogguru. Men experter finns inom allt, det ser likadant ut inom melodifestivalen där Christer Björkman är gurun.

Jag har för övrigt inte fått något svar från Thomas Bodström ännu. Länge leve hoppet.

Ciao Jonna

Blåst av Blondinbella

Jag började dagen med att ringa Blondinbella (som jag brukar göra lite titt som tätt) utan hopp om att hon ska svara men hör och häpna hon svarar! Mina första ord för dagen var alltså till denna svårtillgängliga tjej och hennes nästan omedelbara svar var "kan inte du ringa mig om en halvtimma så jag hinner äta frukost". Självklart! säger jag och tittar på klockan. Jag tänker, jag ringer om 35 minuter så hinner hon verkligen.

Jag ringer 35 minuter senare, utan svar. Jag ringer tio minuter senare, utan svar. Jag skickar ett sms och ringer ännu en gång tio minuter senare. Det var nu 1,5 timmar sen jag pratade med henne. Jag börjar tro att hon kanske bara sa så för att bli av med mig..

Men såna är väl inte människor? Jag ringer upp igen om tio minuter.

Ciao Jonna

Den nya generationen

Jag träffade ett gäng 14-15-åringar igår av helt andra anledningar än projektarbetet. Men vi pratade lite om bloggar och vilka de läser och varför. Kenzas kom upp och Blondinbella nämndes. Någon frågade vad en blogg var och tyckte det lät jättekul att vem som helst får starta en blogg. Men de som faktiskt läste bloggar höll sig till de här stora bloggarna och andra modebloggar.

Det fick mig att börja tänka lite. Jag tror att det ska bli en liten artikel om varför just dessa bloggar i vårt slutresultatsmagasin. Vi har varit så fokuserade på att prata med bloggare och journalister men de största användarna av bloggarna idag är unga människor. Det är klart att vi ska prata med dem!

Så får det bli, men lite senare när jag vet ännu mer om bloggarna så jag kan ställa smarta frågor.

Ciao Jonna

Att vara eller inte vara ... bloggare

Andreas Ekström är bokad.

Andreas Ekström är journalist på Sydsvenskan, bloggare och författare. Orsaken till att jag ville prata med honom från början var för att Sydsvenskan var den första dagstidningen att skriva om "Gömda" och Monica Antonssons bok och det var Andreas Ekström som skrev den. Men efter lite närmare efterforskningar visar det också att han var den första på DN som använde bloggen journalistiskt då han bloggade från Eurovision Song Contest i Kiev. Här är den: Andreas Ekströms schlagerblogg. Han var också med i uppstarten av Kulturbloggen - den första bloggen på Sydsvenskan. (Uppgifter hämtade från hans blogg, länk nedan)

Är han då journalist? Bloggare? Bådeoch? Kan han ge exempel på hur journalistiken kan använda sig av bloggar eller är han egentligen ett exempel på hur någon från den traditionella medievärlden hittat ett nytt ställe att förmedla sig. Eller alltihop kanske?

Inget är enkelt, allt hör ihop.

Här kan du läsa "förstaartikeln" om Gömda av Andreas Ekström: Succén som kan vara bluff
Här kan du läsa Andreas Ekströms blogg
Här kan du läsa Kulturbloggen

Ciao Jonna

Alexanderssons blogg

Gå gärna in och kika på Henrik Alexanderssons blogg här

Amanda

Henrik Alexandersson ställer upp!

Han beskrivs som en av FRA-motståndets mest betydelsefulla bloggare och han går med på en intervju om bloggar och FRA. Han skickade med en skrift som han har skrivit om bloggen som politiskt vapen. Mycket intressant. Jag återkommer med en sammanfattning, läser igenom den så fort som möjligt.

Jag har även mejlat Jan Guillou och Alexander Schulman. De har inte svarat än.

Amanda

Blondinbella påverkar

Den sista tiden har jag skaffat mig några nya morgonrutiner. Jag läser tidningen och äter frukost sedan går jag in på datorn och kollar av läget. Kollar mejlen, kollar av tidningarnas webbsidor och jag kollar av lite bloggar och vad som händer.

En av bloggarna jag tittar på är Blondinbellas (Isabella Löwengrip). Oftast handlar det om vad hon gör i hennes ganska häftiga liv med kändisskap, klädkollektion etc. Men det handlar också om hur hon hamnat där hon är såväl som skola och sånt mer lättrelaterat för en tjej som är 18 år.

Igår skrev Isabella Löwengrip ett inlägg om att hon hade haft panikångest. Hon berättade också att hon efter många stora saker som att vara med på teve kunde bli helt nedstämd och få panikångest. Hon skrev också att hon aldrig varit så stolt över sig själv som när hon pratade om hur hon kände för sina nära, ställde sig upp, torkade tårarna och lagade middag. Ni kan läsa inlägget här

Folk kan säga vad de vill om att modebloggarna och de här bloggarna unga tjejer skriver inte har någon makt, men jag tror de har mer makt än man kan tro. 193 kommentarer sedan inlägget lades in 19.10 igår och många skriver hur de förstår henne, att de själva känner likadant, tips på hur hon kan må bättre och allmänna hejarop. (så klart finns det en del skräp också men mestadels inte)

Det finns en hög igenkänningsfaktor i de här bloggarna. Det är jobbigt att vara ung tjej. Det är svårt att veta om man är barn eller vuxen, svårt att veta vilken stil man ska ha och det är väldigt massa beslut man måste ta i den där åldern. Att ha någon som lever sina drömmar men ändå är som en själv betyder hur mycket som helst. Att få den personliga kontakt som det ändå känns när man följer någon i en blogg som man kan se upp till, det betyder mycket. Och det är klart att man respekterar tjejen och vad hon tycker.

Dessutom visar statistiken att det är just unga människor som i främst läser bloggar. Det är en målgrupp många vill nå, det är klart att bloggarna har sin del i det hela.

Jag vet inte hur det ser ut nu men när jag var ung läste jag typ Frida och Veckorevyn och de tidningarna påverkar så klart unga tjejer till att bli vad de är när de är vuxna. Kan det vara så att de här bloggarna har en liknande funktion?

Man ska inte glömma att unga tjejer blir vuxna tjejer.

Ciao Jonna

Vad vi sysslar med

Vi arbetar efter några frågor som vi ställt oss och som vi tycker är intressanta. Vi frågar oss om bloggar gör journalistiken mer demokratisk. Och för att kunna dra några slutsatser om det gör vi massa småundersökningar. Vi gör en kartläggning av de största bloggarna för att se vilka de är som står bakom och deras syfte med bloggarna. Vi tittar på vilka som har tillgång till traditionell media i tidigare forskning för att jämföra med våra bloggresultat. Sedan har vi också pratat med ett gäng journalister för att se hur de arbetar mot bloggar. Om de läser bloggarna, letar nyheter, vilka bloggar de tittar på och varför.

För att ha några konkreta exempel har vi också då våra två fallstudier som vi pratat om innan. Gömda-debatten och FRA-debatten har i ett flertal medier hänvisats till som tillfällen där bloggarna gjort att ämnet hamnat på dagordningen. Det har talats om gräsrotsdemokrati och därför är det spännande att se hur det faktiskt ligger till.

Traditionella medier har plockat upp andra nyheter från bloggar i andra sammanhang såsom när politiker yttrat sig utan att kollat av med sitt parti med mera. Dessutom finns det ju den här länktjänsten där bloggar länkar sig till nyhetsartiklar så det är ju klart att det finns ett förhållande mellan bloggar och journalistik. Och det ska vi försöka klargöra.

Ciao Jonna

Carl Bildt har inte tid för oss

Idag har jag haft kontakt med Carl Bildts pressekreterare. Till ingen nytta.

Nu när vi pratat lite med journalister och förståsigpåare om när bloggen slog igenom dyker Carl Bildts namn upp lite titt som tätt. Han var en av de första stora politiker som bloggade och fick därmed ett nytt sätt att nå ut. Det är klart att vi då ville intervjua honom om bloggens betydelse och varför han valde att börja blogga och vad han tror han skulle kunna förmedla annorlunda i en blogg jämfört med genom traditionella medier.

Som kommenterat tidigare är det flera journalister som svarat att de läser politikers och partiers bloggar och det är ett svar som är mer frekvent än att man läser "vanliga" människors bloggar. Av förklarliga skäl kanske. Man ska granska makthavare, men är då bloggen ett makthavares förmedlingsverktyg? Hur var det med gräsrötterna?

Hur som helst hade inte Carl Bildt tid att träffa oss, prata i telefon med oss eller svara på ett mail. Jag citerar pressekreterare Irena Busics sms "Tyvärr, vi får ca 20 liknande förfrågningar i veckan". Svaret kom på en minut så plus för effektiviteten men om man pratar gatekeeper på tidningar så vad är inte det här?

Tänk vad han kan välja och vraka bland förfrågningar. Vi har diskuterat det på skolan tidigare att det är svårare att komma åt våra högsta politiker (inte för att jag har något att jämföra med) men vilken makt de har att välja när de ska vara med i traditionella medier. Tackar de nej blir man istället hänvisad andra kanaler såsom bloggar där makthavarna inte behöver svara på tal. Här är Carl Bilds blogg

Förresten är Blondinbella halvt omöjlig att få tag på. En annan sorts makthavare kanske?

Twingly bokad!

Twingly har bland annat en tjänst som innebär att man kan länka bloggar till nyhetsartiklar på nätet på något sätt. Bl.a. DN och Sydsvenskan använder sig av den här tjänsten.

Nu har jag bokat upp VD Martin Källström för en intervju. Kul, jag har aldrig varit i Linköping!

Nu måste jag försöka förstå hur länkandet fungerar och fler användningsområden kanske. På twinglybloggen kan ni läsa mer om Twingly.

Det känns som en viktig intervju. När man pratar om journalistikens trovärdighet och bloggars funktion är länkandet en väg att gå. Om jag skriver en dålig artikel om vad till exempel twingly är kan folk länka till min artikel och rätta mig eller förklara eller fördjupa. Eller varför inte spinna vidare på vad bloggar egentligen har för betydelse. Men det är klart att det kan ju vara skräp som länkar också.

Det finns många aspekter i det här, det är roligt!

Ciao Jonna

Dagens teleintervjuer med journalister

Dagens intervjuer har flutit på. (Är verkligen flutit ett ord man kan ju knappast skriva flytt på och flytit är fel, flutit it is.)

Sex av tio avklarade. En tjej tyckte det var obehagligt att sitta som intervjuperson istället för tvärtom och ville istället ha frågorna mailade. Intressant..

Jag får säga som Amanda. Politikerbloggar är ett frekvent svar. Vilka har tjänat på det då? Politikerna får ännu en väg att förmedla saker och framförallt kanske mindre kända politiker kan göra ett namn.

Ett annat mindre resultat är att de journalister som använder bloggar ser på dem ungefär som vilken annan källa som helst. Man hittar eller får uppgifter och får sedan kolla upp igen och motringa etc. Traditionella medier står istället för trovärdighet på ett annat sätt.

En kommentar från en tjej var att de från traditionella medierna som uttalar sig om bloggar och sociala medier som ett hot har väldigt lite koll på just bloggar och sociala medier. En tanke att ta med sig.

Ciao Jonna

Telefonintervjuer och FRA-debatten

Jag mejlade ”mina” journalister i fredags. Var tidigt ute. Kände mig nöjd. Den känslan varade tyvärr inte särskilt länge; svarsfrekvensen har varit minst sagt varierande. Vissa svarade redan samma dag medan andras svar fortfarande lyser med sin frånvaro. Dem ska jag ta i tu med imorgon.

Idag kunde jag i alla fall genomföra de första intervjuerna. Ingen var eld och lågor över bloggosfären; en var rent av skeptisk. En gemensam – och oroande – nämnare för svaren jag fått hittills är att politikerbloggar, eller bloggar av andra personer som redan förekommer i den offentliga debatten, är de som tillskrivs störst trovärdighet och mest intresse.

Vad gäller min fallstudie, den om FRA-debatten, har jag sammanställt lite siffror över antal publicerade artiklar om FRA-lagen under olika tidsperioder. Jag har använt mig av presstext och har dels tittat på antal artiklar publicerade i samtliga källor och dels tittat närmare på vissa tidningar. Den första artikeln publicerades i Sydsvenska i början av mars 2007. Sedan tillkommer det kanske fem artiklar fram tills i mitten av juni 2008, då det sker en explosionsartad ökning.

Jag har också sökt runt på google och upptäckt en, för mig, tidigare outforskad funktion. Google blog search. Där kan man bland annat söka blogginlägg efter datum. Praktiskt. Så, jag har sökt efter antal blogginlägg om FRA-lagen under 2008. Jag har sökt per månad och sedan per dag under juni, för att jämföra utvecklingen med den i traditionell media. Diskussionen var definitivt på tapeten i bloggosfären långt innan den stormade tidningssidorna. Fast allt detta är ju old news. Men siffror och statistik är alltid ett trevligt sällskap. Blir fina tabeller. Tilläggas bör dock att min bekantskap med blog search är ny, och jag vet ännu inte hur bra den egentligen är. Mental notering: kolla upp.

Jag ska också titta närmare på DN:s artiklar och vilket förhållande deras rapportering har till den diskussion som förs i bloggosfären. Ska ta kontakt med de som skrev och försöka få intervju. Sedan ska jag ta mig an en lite mer kvalitativ approach på bloggandet om FRA också, men det urvalet är jag inte helt klar med än. Ska ta kontakt med ett par personer att intervjua här med. Har ett par idéer, men ska reka lite mer först. Återkommer om det.

Arrivederci

Amanda

Monica bokad!

Monica Antonsson är bokad!

I en artikel i sydsvenskan 14/1 i år kan man läsa att hon startade sin blogg "eftersom det var det enda medium som "de" inte skulle kunna ha kontroll över" och att "de" då syftas till de stora dagstidningarna. Här kan du läsa Monica Antonssons blogg.

Det känns som att hon är ett ganska kul exempel på bloggens betydelse..

Senare ikväll lovar jag att utveckla vad vi egentligen håller på med, typ frågeställningar och sånt :)

Ciao Jonna

Mera Gömda

Jag pratade med chefredaktören på filter tillika artikelförfattaren av en av de första artiklarna om Monica Antonssons bok. (I nummer 5 - publicerades 20:e november)

Fick reda på att Liza Marklund inte ställde upp på intervju då för att hon inte trodde att det skulle bli nåt av det. Oooj vad fel man kan ha. Det var i mitten av oktober..

Bloggosfären var i alla fall inget som hade hjälpt honom varken till "nyheten" eller till fördjupning av reportaget.

Ciao Jonna,

Gömda och Liza Marklund

Vi har två fallstudier. Det ena är Gömdadebatten och det andra FRAdebatten. Båda ses som typexempel för hur en fråga gått från bloggosfären in i traditionella medier. Ordet "bloggbävning" föddes och bloggarna har fått massa tid och plats i de traditionella medierna. Det här är en av orsakerna till att vi gör den här undersökningen överhuvudtaget.

Jag har i alla fall "ansvar" för undersökningen av Gömdadebatten. Jag kommer titta på när den blev en nyhet i de traditionella medierna och försöka prata med de som plockade upp nyheterna. Jag kommer också att prata med Monica Antonsson om varför hon startade en blogg för att diskutera det här.

Jag tycker det är jättespännande hur Liza Marklund kontrolleras ända in i sömmarna nu! En artikel om fildelning och hennes kompis band och bloggarna är igång ordentligt! Artikeln kan du läsa här

Japp, hon kommer nog att kontrolleras mer än de flesta under lång tid...

Era tankar och åsikter om det här är så klart väldigt välkomna!

Ciao Jonna!

Svar på mail från journalisterna

Jag började skicka ut mail till tio journalister för att fråga om hur de jobbar med bloggar. Av dessa tio har sex svarat och en av de svarade att hon inte hade tid.

Jag gillar journalisten på Sydsvenskan som undrade varför just hon och i nästa mail hur vårt slumpmässiga val gått till. Då är man äkta journalist!! Nyfiken och frågvis! Nästa steg är själva intervjuerna..

Å för att svara på hur det "slumpmässiga valet" gick till.... Vi började att välja ut ett gäng medier. Vi ville ha lite spridning på dem och lite jämförbara i par och valde slutligen ut DN, GP, Svd, Sydsvenskan, NA, Hallandsposten, TV 4 nyheter, Svt Aktuellt, Aftonbladet och Expressen. I nästa steg tyckte vi att två reportrar på varje var lagom med reservationen att de kunde tipsa om andra på redaktionen som arbetade på ett annat sätt. Vi tyckte också att det var rimligt med en man och en kvinna så sagt och gjort.

I nästa steg surfade jag runt på mina fem medier (vi delade på dem) för att få ett hum om vad journalisterna skrev om. Jag letade framför allt efter lokal- eller inrikesreportrar. Sedan bara plock plock och iväg med mail!

Just det här steget är inte det viktigaste i vår undersökning även om det självklart är en del vi måste ha med men urvalet är inte lika viktigt. Vi gör undersökningen för att få ett hum om hur journalister arbetar med bloggar. Om de använder de som källa och om de då anger det. Om de följer debatter på bloggar eller om de kanske letar nyheter på bloggarna. Vilka i så fall?

Vi tänkte jämföra det här sedan med vår kartläggning av bloggarna för att se om de är representativa (när de utges för att vara gräsrotsrörelser) etc.

Ciao Jonna

Intervjua journalister

Just nu håller jag på med att försöka få tag på journalister för att fråga hur de använder sig av bloggar i sitt arbete. Det var helt klart spännande att det tog en kvart innan jag hittade en kvinnlig journalist på Sydsvenskan. (genom att surfa runt på hemsidan och läsa artikelförfattare). Undrar om det ser ut så där?

Uppdaterar med vår enkät senare och ännu senare med resultatet.

Ciao Jonna

Det allra första inlägget

Hej och välkomna till metabloggarna!

Vi är två tjejer som läser till journalister på JMG i Göteborg. Genom denna blogg kan ni som vill följa oss genom vår journalistiska granskning. Vi forskar lite lätt om bloggarnas betydelse och förhållandet mellan bloggar och journalistik. Vi kommer att lägga ut resultat, tankar, intervjuer och annat smått och gott här. Vi tar gärna emot era tankar och åsikter.

Med vänliga hälsningar

Amanda och Jonna