Ännu ett nej

Då fick jag slutligen tag på Isabella Löwengrip. Hon har ingen som helst tid att ställa upp på någon intervju och framförallt inte om det handlade om ett arbete. Så är det när man inte har något tungt namn a là SR eller DN eller något sådant.

Opassande-MA (Marie Andersson) sa samma sak häromdagen - hon hade inte tid och Mymlan, Sofia Mirjamsdotter hade inte tid trots att hon är på skolan imorgon för en workshop. Men det är klart, hon vill ha Martin Jönsson som president så honom säger hon kanske inte nej till. (citat från Mymlan på Twitter: "Martin Jönsson for president") Men hon hade kanske tid med en telefonintervju, ett steg på vägen.

Då är vi tillbaka på tankarna varför dessa människor ska vara så svåra att få tag på och att få intervjua. Det handlar inte om mycket tid egentligen, jag är flyttbar och i värsta fall fungerar det via telefon. Handlar det om att vi inte "är" några ännu? Eller att vi inte har något stort medium bakom oss? Eller är det helt enkelt så att de inte ställer upp på något? Eller tar bloggandet för mycket tid för att hinna med annat?

Det kanske bara är så att dessa människor är högst i blogghierarkin och alla som vill prata med en bloggare vill prata med dessa människor. Då är det kanske inte så konstigt att de inte har tid. Men samtidigt är det en väldigt liten värld vi pratar om som har väldigt mycket makt att uttala sig om bloggosfären. Se bara på Mymlan, hon finns med överallt om det handlar om bloggande som någon slags blogguru. Men experter finns inom allt, det ser likadant ut inom melodifestivalen där Christer Björkman är gurun.

Jag har för övrigt inte fått något svar från Thomas Bodström ännu. Länge leve hoppet.

Ciao Jonna